Kolmårdens Djurpark

Idag åkte vi till Kolmårdens Djurpark. Jag tyckte det var jätteroligt och var på bra humör hela dagen. I Barnens Gård fick jag klappa getter, de kom fram till mig och kikade på mig.
Jag gillade också det som kallades Brådjupet, där man kunde titta på sälar och sånt när de simmade under vattnet.


Kram
Wilmer

Tänder

Jag är snorig och har ont i munnen. Det verkar komma minst tre tänder på samma gång och det är verkligen besvärligt.
Annars lunkar det på som vanligt. Äter, sover och promenerar. Häromdagen var vi ute och åkte pulka. Det var ganska roligt, bortsett från att jag var så trött att jag nästan somnade i pulkan.





Kram
Wilmer

Klappa

Jag har blivit en riktig hejare på att klappa i händerna. Jag klappar och klappar. Jag kan klappa på mina knän också och så ropar jag -Klapp! Klapp! Klapp!
När farfar var här igår så märkte jag att han blev ganska imponerad av mitt klappande så jag gjorde det så fort han tittade på mig.

Med min krypträning går det väl okej. Dock har jag ett problem, det är att mitt vänstra ben liksom fastnar under kroppen och då är det nästan omöjligt att ta sig fram så jag ålar och rullar mest, men det funkar också.
Jag tycker det är roligt att stå upp, men bara om någon håller i mig, släpper man mig så sätter jag mig ner, det är läskigt att stå helt själv.

Kram
Wilmer

Glader





Wilmer

Stå

Igår ställde jag mig upp med stöd i soffan. Trägen vinner.

Mamma, jag, Holger och hundarna var och hälsade på mormor igår för pappa hjälpte gammelfarmor Margot att flytta.
Vi var på promenad med hundarna och jag sov hela tiden. När vi kom hem till mormor så var jag lika prickig i ansiktet som Pippi Långstrump för det hade skvätt så mycket slask från bilarna på mig när det åkte förbi.

Idag är farmor och farfar här och hälsar på och jag har ätit kålpudding och potatis. Lingonsylten var bäst!

Jag tränar på att säga pappa. Igår ropade jag det; PAPPA! men mest säger jag papapapapa.



Kram
Wilmer

Tittar in

Jag har inte så mycket att berätta. Jag tränar på att krypa, det går väl sådär, jag tar mig framåt men att kalla det krypa vore en överdrift. Försöker också att ställa mig upp men kommer bara upp på knä. Idag försökte mamma få mig att stå själv på golvet. Det gick bra i några sekunder, sen kom jag på att hon släppt taget om mig, började flacka med blicken och satte mig ner.
Allt är bra annars.


Titta farmor: nu kan jag ha pyjamasen som Holger fick i julklapp 2006:)


Kram
Wilmer

RSS 2.0