Wilmersson
Jag föddes alltså i torsdags morse. Allt gick bra och både jag och mamma mådde fint efteråt.
Pappa var den första som fick hålla mig, jag visste att det var han, jag kände minsann igen hans röst.
Efter att ha gjort en besiktning på fredagskvällen så fick vi klartecken att åka hem. Doktorn tyckte att jag var väldigt stark i nacken sa hon. Jag stretade emot allt vad jag orkade när hon undersökte mig.
Jag är lite gul men inte mer än att det kommer att gå bort av sig själv.
Min farfar kom och hämtade oss på BB och vi åkte hem till farmor för att hämta min bror Holger.
När vi kom hem till våran lägenhet så var vi alla trötta och sov tidigt. Jag vaknade ungefär varannan timme och var hungrig men somnade om så fort jag fått mat.
I söndags åkte vi tillbaka till sjukhuset och gjorde en besiktining till av mig eftersom vi gick hem tidigare än 36 timmar efter jag föddes. De tog också blod på mig (PKU) men jag märkte inget för jag fick så mumsig sockerlösning att äta på.
I måndags var vi hos min mormor och jag fick träffa mina hundar. Jag låg utomhus och sov i vagnen hela dagen och det var härligt i det fina vädret. Jag har en morbror som heter Fredrik och han var också där. Han verkar snäll för han satt brevid mig och kollade så jag hade det bra när jag sov.
Igår fick jag träffa Carina på BVC för första gången. Hon kollade min vikt och jag vägde 3365g. I morgon ska vi tillbaka igen och se om jag har börjat gå upp någonting.
Igår var jag och pappa hos min farmor men jag sov mest. Man blir väldigt trött av att födas.
Kram
Wilmer
